Tullar i fokus

Vad är tullar och varför används de?

Tullar är en form av skatt som länder lägger på importerade varor. Syftet kan vara att skydda inhemsk industri, öka statens intäkter eller fungera som ett handelspolitiskt verktyg för att påverka andra länders beteende. Tullar kan dock få långtgående konsekvenser för ekonomin – både genom högre priser för konsumenter och genom att de kan utlösa handelskonflikter.

När USA inför tullar på varor från exempelvis Kina, EU eller Mexiko ökar kostnaderna för importföretag och konsumenter. Företag kan antingen absorbera kostnaden, vilket minskar deras vinstmarginaler, eller höja priserna, vilket drabbar konsumenterna. Ett exempel är de tullar på stål och aluminium som infördes 2018, där ökade råvarukostnader gjorde att amerikanska företag fick dyrare insatsvaror. Detta ledde i sin tur till högre priser på allt från bilar till läskburkar.

En annan effekt av tullar är deras påverkan på valutamarknaden. När tullar införs minskar importen av utländska varor, vilket minskar efterfrågan på utländska valutor och samtidigt ökar behovet av den egna valutan. Om USA inför tullar på europeiska varor minskar efterfrågan på euro, medan fler vill äga dollar. Samtidigt ses den amerikanska dollarn ofta som en säker tillgång i tider av osäkerhet, vilket gör att dess värde tenderar att stiga vid handelskonflikter.

Men en starkare dollar är inte odelat positivt – den gör det svårare för amerikanska företag att sälja sina varor utomlands. Exempelvis kan en bil tillverkad i USA bli dyrare för en europeisk konsument om dollarn stärks mot euron, vilket gör den mindre konkurrenskraftig jämfört med europeiska bilar. Detta kan delvis motverka tullarnas syfte att gynna inhemsk produktion, eftersom exportföretag kan drabbas av minskad efterfrågan.

Trumps nya tullar – vad har hänt?

President Donald Trump har genom exekutiva beslut infört nya tullar på import från Mexiko, Kanada och Kina. Dessa skulle ha trätt i kraft den 4 februari 2025, men efter samtal mellan länderna har tullarna på Mexiko och Kanada skjutits upp i 30 dagar. Tullarna för Kina införs dock som planerat.

De föreslagna tullarna innebär:

• Mexiko: 25 % på alla varor (uppskjutet i 30 dagar).
• Kanada: 25 % på alla varor utom energi, där tullarna blir 10 % (uppskjutet i 30 dagar).
• Kina: 10 % på alla varor (gäller från 4 februari).

Att tullarna på Mexiko och Kanada tillfälligt skjuts upp innebär att handelsrelationerna mellan länderna fortfarande är i förhandling. Det ger också marknaden ett andrum och minskar risken för omedelbara ekonomiska effekter. Samtidigt kvarstår osäkerheten kring hur situationen kommer att utvecklas efter den 30-dagarsperioden.

Vita huset har motiverat åtgärderna med att man vill se ökade insatser från dessa länder för att bekämpa illegal immigration och fentanylsmuggling till USA. Däremot finns inga tydliga målnivåer för vad som krävs för att tullarna ska avskaffas, vilket gör att företag och investerare står inför en period av osäkerhet.

Marknadens reaktion och potentiella effekter

Marknaden har reagerat negativt på tullarna, även om uppskjutandet av tullarna på Mexiko och Kanada har dämpat den omedelbara oron. Vår förväntanbild är att tullarna kommer att ha begränsad varaktighet, men om de blir långvariga kan inflationen i USA öka. Detta kan i sin tur påverka den amerikanska centralbankens (Fed) räntepolitik och leda till högre styrräntor än vad som tidigare förväntats vilket i sin tur leder till svagare tillväxt.

Vår förväntansbild är att marknaden nu tar höjd för att eventuella tullar består i upp till ett halvår. Om de består längre kommer det tydligt att sänka tillväxten på flera håll. Även EU kan komma att påverkas av kommande tullar. 

Risk för eskalering och motåtgärder

Historiskt sett har tullar lett till en kedjereaktion av motåtgärder. Kina har i skrivande stund ännu inte gjort några större uttalanden men vi kan tänka oss att råvaror och bilindustrin kan påverkas. Om tullarna införs mot Mexico och Canada är det troligt att vi får se motåtgärder även från dessa länder.

Hur påverkar detta investerare?

Osäkerheten kring handelskonflikten kan leda till att investerare kräver högre riskpremier, vilket kan påverka börsn negativt. Den initiala reaktionen var att dollarn stärktes, vilket kan slå mot exportbolag.

Påverkan mot enskilda företag med exponering mot USA kommer att påverkas olika. Det som avgör påverkansgrad är är hur deras produktionskedja ser ut. Bolag som importerar råvaror kan drabbas av högre kostnader, medan vissa inhemska producenter kan gynnas av minskad konkurrens från utländska varor.

Långsiktiga konsekvenser av tullar

På kort sikt kan tullar gynna de skyddade sektorerna genom att minska konkurrensen från billigare importerade alternativ. Men på längre sikt kan de få negativa effekter. Om andra länder svarar med egna tullar kan det påverka sektorer som USA inte avsett att skydda. Det finns både intäkter och kostnader av tullarna för USA.

Tullar skapar också osäkerhet. När företag inte vet vilka handelshinder som kan dyka upp framöver kan de dra ner på investeringar och expansion. Företag som bygger globala försörjningskedjor påverkas särskilt, eftersom tullar gör det svårare att importera billiga komponenter. Denna osäkerhet kan dämpa BNP-tillväxten och göra att företagen avvaktar med investeringar.

Slutsats

Tullar används ofta som ett politiskt verktyg för att sätta press på andra länder, men de medför även kostnader för den egna ekonomin. Högre priser för konsumenter, sämre konkurrenskraft och risk för motåtgärder är några av de negativa effekterna.

Att tullarna på Mexiko och Kanada har skjutits upp i 30 dagar ger viss lättnad, men situationen är långt ifrån löst. Osäkerheten kvarstår, och utfallet av kommande förhandlingar kan få stor påverkan på marknaden. På kort sikt skapar tullarna volatilitet, men på lång sikt kan de påverka inflationen, räntorna och den globala ekonomin negativt.

Frågan är om detta är ett pris USA är berett att betala för de politiska och ekonomiska fördelar man hoppas uppnå.

Daniel Ljungström, Chief Investment Officer Max Matthiessen

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.