Månadskoll maj

Fallande inflation och sämre konjunkturläge leder till försiktigare Centralbanker vilket i sin tur leder till osäkerhet kring bolagsvinster, värderingar och vart marknaden ska ta vägen.

Aktiemarknaden står nu och väger om framtiden. Stockholmsbörsen har hittills i år redan gett en hygglig årsavkastning, men majoriteten av avkastningen kom redan i januari, och efter det har det varit en skakig resa med stora rörelser. Detta visar på osäkerhet, kanske främst kring konjunktur, räntor och bolagsvinster. 

Det har varit oroligt för USA:s regionala banker. Silicon Valley Bank som gick omkull i början av mars var USA:s 16e största långivare, och därmed den största bank som kollapsat sedan finanskrisen 2008. Detta följdes av flertalet andra regionala banker som även de drogs med i raset, bland annat Signature Bank. Oron smittade även av sig till Europa där Credit Suisse’s aktie föll kraftigt och som efter snabbt agerande av myndigheter köptes upp av storbanken UBS. Oron har inte helt lagt sig utan fler småbanker kommer säkerligen få det tufft, men marknaden verkar i alla fall ha lugnat ned sig och är inte lika orolig för deras effekt på banksystemet i stort.

Desto bättre har det gått för storbankerna som överraskat positivt trots ovan nämnda oro bland de mindre aktörerna. Stora kapitalinflöden och ett gynnsamt ränteläge har gett goda möjligheter till att öka marginalerna på långivningen.

Tillväxtaktierna lyfte under månaden på förhoppningar om att USA:s centralbank Federal Reserve kommer mjukna och inte gå lika hårt fram i räntehöjningarna som tidigare. Indexet S&P 500 ökade med 2,64 % under månaden vilket måste ses som en mycket god månadsavkastning. Dock så har uppgången drivits av de få, men ack så stora teknikjättarna Apple, Meta (Facebook), Amazon, Nvidia. Google och Microsoft. Majoriteten av de övriga 496 bolagen i indexet har faktiskt rört sig i sidled. Uppgången är alltså inte driven av att aktiemarknaden i helhet gått bra.

Historiskt sett så tenderar aktier att klara sig bra i en miljö där inflationen normaliseras, men det är givet att tillväxten hålls uppe, och just nu står marknaden och väger om så faktiskt är fallet.

Riksbanken kom med ett nytt räntebesked under månaden och höjde styrräntan med 0,5 procentenheter. Höjningen var väntad, även om det fanns viss spekulation om att det kunde bli 0,25 procentenheter istället. Man kommunicerade också att den inhemska konjunkturen, hushållens räntekänslighet samt bankoron är faktorer som påverkar framåt. Riksbankens egen prognos är att ytterligare en räntehöjning väntas, antingen i juni eller september. Denna, något vaga prognos, i kombination med en splittrad direktion, tolkas av marknaden som att räntetoppen borde vara närstående.
Federal Reserve förväntas höja räntan med 0,25 procentenheter under maj. Efter detta tror marknaden att Fed kommer lämna räntan oförändrad fram till hösten/vintern då första räntesänkningen väntas. 

Som tidigare sagt så är makrobilden oklar med osäker konjunkturnedgång. Inflationen är hög men fallande och vi närmar oss slutet av en snabb räntehöjningscykel. Utöver det syns blandade signaler från bolagen samt att centralbankerna börjar bli mjukare. Det är helt enkelt lite spretigt just nu och vi håller oss därför neutrala mellan aktier och räntor. Uppgången i USA är smal, det vill säga driven av få bolag, samtidigt som Europa ser lite mer intressant ut. Fastighetsaktier har pressats ned ganska hårt, och kanske är det snart intressant att titta lite närmare på just det segmentet. På räntesidan föredrar vi kort duration i svenska obligationer på grund av att vi tror att riksbanken har fler räntehöjningar i sikte. 

Informationen och marknadssyn är hämtad från Max Matthiessens Marknadspuls som skrivs av Jon Arnell, CIO på Max Matthiessen, läs den här.

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.