Frågor och svar om börsen och USA:s "tullpaket"

Vad innebär Trumps tullpaket som presenterades i veckan?

Sammanfattning

USA:s president Donald Trump har presenterat ett tullpaket som höjer importtullarna. Syftet är att minska handelsunderskottet, stärka inhemsk industri och öka statens intäkter. Tullarna slår hårdast mot asiatiska länder och undantar vissa varor som exempelvis bilar. Svenska börsen föll direkt efter beskedet, delvis på grund av ökad osäkerhet. Svenska kronan har samtidigt stärkts kraftigt mot dollarn, vilket påverkar svenska sparare med utländska tillgångar negativt. Den globala börsoron förklaras av osäkerhet kring företagsvinster och möjliga motåtgärder från andra länder. Tullarna kan även försämra USA:s ekonomiska tillväxt och bidra till politiska konflikter kring budget och skuldtak. För långsiktiga sparare gäller det att hålla fast vid sin strategi och ta välgrundade beslut.

Tullpaketet i korthet

President Trump har presenterat ett tullpaket på import till USA. Det innebär att USA ska ta ut högre tullar på import från andra länder. Tullpaketet innebär en ökning av USA:s tullar med cirka 12–13 procentenheter mot omvärlden. Totalt sett tror man att alla nya tullar som hittills har annonserats i år från USA kan höja USA:s genomsnittliga tullnivå med nästan 20 procentenheter.

Tullarna införs i två steg. Först införs en grundtull på 10 % på alla länder utom Kanada och Mexiko (från 5 april). Därefter kommer en extra tull som förklaras av handelsbalansen mellan USA och andra länder som börjar gälla 9 april.
Bland annat stål, aluminium, bilar, läkemedel, halvledare, vissa metaller och energi slipper de nya tullarna. Det gäller ungefär en tredjedel av all import till USA.

Kanada och Mexico som exporterar mycket till USA och som varit i stort fokus för USA får lägre tullar än vad som tidigare förväntats. Däremot drabbas asiatiska länder hårdare. Tullarna på import från länder som Kina, Vietnam och Taiwan är höga.

Om minst 20 % av en varas innehåll kommer från USA, tas tull bara på den övriga delen. Det påverkar främst import från Kanada och Mexiko.

Börsernas initiala reaktion på tullpaketet

Det har varit dramatiska reaktioner på börserna efter att Trump presenterade sitt tullpaket och nu har även Kina presenterat motåtgärder vilket ytterligare spär på oron.

Nedgången i Sverige förklaras delvis av att tullarna har skapat en osäkerhet kring hur svenska bolags intjäning påverkas av de amerikanska tullarna.

Osäkerheten påverkas också delvis av att EU inkl. Sverige förväntas presentera motåtgärder för att kompensera sig för försäljningsbortfall i USA som ett resultat av de amerikanska tullarna.

Svenska kronans utveckling

Den svenska kronan har stärkts på senare tid. Den svenska kronan har stärkts med 12 procent mot dollarn under 2025. Mot euron har den svenska kronan stärkts med cirka 7 procent.

Att den svenska kronan stärks förklaras främst av att svenska investerare valt att sälja amerikanska fonder och aktier och flyttat hem kapitalet samt att det mot bakgrund av ökade investeringar i säkerhet i Europa fått Sverige att framstå som en allt intressantare motpart då vi har relevant industri och råvaror.
Innan kronförstärkningarna var den svenska kronan en av världens ”billigaste” valutor efter många år av försvagning. En kronförstärkning innebär alltså en förstärkning från mycket låga nivåer vilket kan förklara den stora rörelsen när väl en förstärkning kommer igång.

Nyheterna runt det amerikanska tullpaketet har medfört ytterligare cirka 3 procents kronförstärkning under sista veckan. Att kronan stärks har stor påverkan på svenska sparares avkastning i utländska tillgångar. Nedan ser vi dollarns utveckling mot kronan sedan inledningen 2024.

Varför faller börsen?

Börsens utveckling styrs av investerarnas förväntningar på börsbolagens framtida vinster. När nyheter skapar oro kring dessa förväntningar justeras prognoserna, och de framtida vinsterna räknas om till ett lägre nuvärde, vilket får börsens värde att falla. På samma sätt stiger börsen när nyheter pekar på en starkare vinstutveckling framåt.

Just nu råder stor osäkerhet kring bolagens framtida vinster globalt, då USA:s president Donald Trump under en längre tid har aviserat olika tullar. Igår höll han en presskonferens där han presenterade ett ”tullpaket” riktat mot omvärlden, vilket ytterligare påverkat marknadens förväntningar.

Hur påverkar tullarna teoretiskt ekonomin?

Tullar är en skatt när en utländsk vara sälj i ett annat land än den tillverkats. Det innebär en prishöjning för köparen. Om amerikaner köper en europeisk eller kinesisk produkt med skatt kommer det att innebära en intäkt till USA. Tullen ökar också sannolikheten att köparen väljer ett billigare amerikanskt alternativ. Då skapar försäljningen en intäkt i USA som också leder till en intäkt i form av en skatt men också eventuellt arbetstillfällen m.m. i USA. Det är dock mycket som är osäkert med en tull.

Vad är riskerna med tullarna?

Det råder nu stor osäkerhet om konsekvenserna av tullarna. Investerare vet inte hur enskilda bolag påverkas, företag avvaktar med investeringar på grund av osäkerheten, andra länder kan komma med motåtgärder. Sammantaget bidrar osäkerheten till uteblivna investeringar och utebliven konsumtion och därmed lägre förväntade vinster i bolagen samt lägre förväntad tillväxt i USA. Effekterna av det blir också att investerarna ser lägre värderingar framför sig och vi får fallande börs.

Vad är Trumps ”mål” med tullarna?

USA har en svag ekonomi och många amerikanska medborgare har också svag ekonomi. Trump vill bl.a. sänka skatterna i USA. För att finansiera det behöver den amerikanska ekonomin andra intäkter. Målet för USA är att utländska företag nu etablerar produktion i USA för att undvika skatt, alternativt att amerikanska produkter som är belagda med skatt i exempelvis Europa slipper tullen. Då blir den amerikanska produkten billigare vilket leder till ökad försäljning av amerikanska produkter i utlandet. Även det ger en intäkt till USA.

Vad händer när man lånar så mycket?

USA:s statsskuld har nu blivit så stor att bara räntorna på lånen kostar nästan 900 miljarder dollar per år. Det är som att en stor del av landets ekonomi går åt till att bara betala för gamla lån – inte nya saker. Det får konsekvenser för hela ekonomi:

Mindre pengar över – Ju mer som går till räntor, desto mindre finns till sjukvård, skola och infrastruktur ell.er skattesänkningar
Stigande räntor – Om investerare oroar sig för USA:s ekonomi kan de kräva högre ränta för att låna ut pengar.
Risk för ekonomisk oro – Om underskotten fortsätter öka kan det skapa osäkerhet på marknaderna och försvaga dollarn.
Politisk konflikt – Det blir ofta bråk i kongressen om man ska spara, höja skatter eller låna mer.

Sammanfattat:
USA:s budgetunderskott betyder att landet lånar mycket pengar varje år för att täcka sina kostnader. Det leder till en växande skuld och allt högre räntekostnader vilket kan bli ett problem på sikt om inget görs. Samtidigt är USA:s ekonomi fortfarande stark och dollarn är världens viktigaste valuta, så landet klarar sig, men inte hur länge som helst utan förändringar.

Vad innebär det att USA har ett handelsbalansunderskott?

USA har ett betydande handelsunderskott. Dessa siffror speglar en trend där USA importerar betydligt mer än det exporterar. Det bidrar till budgetunderskottet.

För att adressera detta underskott har president Donald Trump föreslagit införandet av nya tullar på importerade varor. Igår, den 2 april 2025 lanserade USA ett ”tullpaket” mot omvärlden på import. Syftet med dessa åtgärder är att minska handelsunderskottet och stärka den inhemska industrin.

Att ett land har handelsunderskott betyder att det importerar mer än det exporterar, alltså att mer pengar lämnar landet för att köpa utländska varor och tjänster än vad som kommer in från försäljning till utlandet. Vilka konsekvenser får ett handelsunderskott?

Konkurrens

Utländska varor kan vara billigare, vilket gör att inhemska företag får svårt att konkurrera.
Det kan leda till färre jobb i USA och därmed skatteintäkter från lön och konsumtion.
Lägre produktion än önskvärt i USA vilket innebär lägre skatteintäkter.

Kapital måste komma in på annat sätt
För att kunna fortsätta handla mer än man säljer, måste landet "låna" från omvärlden. Det sker oftast genom att:

Utlandet köper statspapper (t.ex. USA:s statsobligationer)
Utländska företag investerar i landet
Landet ökar sin skuld

Varför vill Trump införa tullar trots riskerna?

Donald Trump vill införa tullar (alltså skatter på importvaror) för att skydda amerikanska företag och arbetstillfällen. Det är en central del i hans "America First"-strategi. Här är de viktigaste skälen till varför han förespråkar tullar:

Skydda amerikansk industri
Trump menar att andra länder, särskilt Kina, har konkurrerat oschysst genom att sälja billiga varor på den amerikanska marknaden. Tullar gör importerade varor dyrare, vilket i teorin ska få fler att köpa amerikanskt istället. Det ska gynna inhemska företag och skapa fler jobb i USA.

Minska handelsunderskottet
USA importerar mer än det exporterar, särskilt från länder som Kina och Mexiko. Trump vill minska detta underskott genom att göra importerade varor dyrare och därmed mindre attraktiva. Det skulle, enligt honom, stärka den amerikanska ekonomin och minska beroendet av utländska varor.

Tvinga fram bättre handelsavtal
Trump har ofta använt tullar som ett förhandlingsverktyg. Genom att hota med eller införa tullar vill han pressa andra länder att gå med på nya, mer USA-vänliga handelsavtal.

Få in pengar till staten
Tullar ger intäkter till den amerikanska staten, även om det ofta är konsumenterna som betalar i slutändan genom högre priser. Trump har ibland beskrivit tullar som ett sätt för andra länder att "betala till USA".

Nödvändig förändring i det korta perspektivet?

Att USA snabbt vill åstadkomma förändring kan också förklaras av:

USA är nära att slå i skuldtaket.
Det amerikanska skuldtaket är en lagstadgad gräns för hur mycket pengar USA:s regering får låna. Det fastställs av kongressen och syftar till att kontrollera statens skuldsättning. När skuldtaket nås kan regeringen inte längre ta nya lån för att betala utgifter. Detta kan leda till att staten tvingas skjuta upp betalningar eller stänga ner delar av sin verksamhet. Kongressen måste då besluta om att höja taket för att undvika betalningsinställelse. Debatten om skuldtaket återkommer ofta och orsakar politiska konflikter. Man är nu mycket nära skuldtaket. Det kan finnas skäl för Trump att minska skuldbehovet snabbt för att mildra politiska risker i samband med en höjning av skuldtaket.
Budgetprocess.
Den 1 oktober måste som senast den amerikanska budgeten antas. Det kan vara viktigt att ha genomfört förändringar i god tid för att få budgeten antagen.
Kommande senatsval.
USA har ett system med ”rullande” system av senatorsval. Av 100 senatorer väljs 35 om under 2026. Av dessa innehas 20 av republikanerna och 13 av demokraterna. Om demokraterna vinner 4 till kommer det att ge demokraterna majoritet i senaten och därmed minskar presidentens makt betydligt. Det är alltså viktigt att dessa väljer nu får det bättre annars riskerar Trump att förlora en viktig maktposition redan under nästa år.

Hur kan man tänka som sparare nu?

Aktier stiger över tid. I det korta perspektivet kan det vara oroligt med börsfall. När osäkerheten lägger sig brukar det innebära en återhämtning. Det som kan bidra till fortsatt osäkerhet är att länder som nu påverkas av tullarna kan lägga på tullar på amerikanska varor och därefter börjar förhandlingar mellan länder för att enas om en lösning som innebär att tullarna tas bort eller minskas. En av anledningarna till att den amerikanska administrationen tar i så hårt kan vara att de vill skaffa sig ett bra förhandlingsläge.

Som sparare i det här läget är osäkerheten hög. Det innebär att börsens riktning är mer osäker än vanligt. Att göra transaktioner i den här miljön är generellt förknippad med stor osäkerhet.

Har vi en placeringshorisont, ett mål och en portfölj anpassad efter målet är det bra att blicka mot målet och inte förändra risken och därmed avkastningspotentialen i portföljen annat än i nödfall. Marknaden överreagerar ofta i det korta perspektivet och med det får vi stora kast åt båda hållen. Det är lätt att hamna fel i dessa tvära kast med stor påverkan på avkastningen som följd.

Volatilitet och börsoro kommer och går. Efter hög oro har historien visat att det relativt snabbt brukar komma lugnare perioder och därmed bättre börsutveckling.

Har man däremot för hög risk i portföljen och den egna ekonomiska hälsan är ”hotad” kan det vara bra att resonera med en rådgivare hur man bäst bör agera.

Vad är Max Matthiessens börsvy?

Max Matthiessen har en process för sin marknadssyn. I den samarbetar vi med Goldman Sachs. Vår strategi är positiv. Vi drog ner vår positiva syn något i december. Vi har också haft rådet att minska exponeringen mot USA något och öka diversifieringen. I det ingår exempelvis att öka andelen Europa i portföljen tillsammans med en ökad exponering mot mindre bolag. Vi har i vår senaste strategi dragit ner våra vinstförväntningar något och därmed storleken på årets väntade uppgång.

När ny information tillkommer måste vi ta in informationen och bearbeta den. Ny information har tillkommit nu i samband med annonseringen av ”tullpaketet”. Om vi i vår process kommer fram till att det leder till förändrade rekommendationer kommer vi att återkomma till det.

Varför faller mina globala fonder så mycket?

I samband med USA:s nya administrations ändrade politiska inriktning har man också gjort klart att USA inte kan ta samma ansvar för säkerheten i Europa. Det har medfört många länder i Europa har beslutat sig för att göra stora satsningar under de kommande åren på ökad säkerhet. Det bidrar till att börsutsikterna i Europa har förbättrats samtidigt som motsvarande utsikter i USA har försämrats av tullarna. Det har lett till utflöden från den amerikanska börsen till europeiska inklusive svenska börserna. I spåren av det har den svenska kronan stärkts från en mycket svag position. Under året har kronan stärkts med strax över 10 procent. Det medför att nedgångarna i globala indexfonder som har en hög dollarexponering fallit mycket. USA utgör cirka 70 procent av de vanligaste globala aktiefonderna. Nedan ser vi utvecklingen i världsindex för en svensk sparare sedan inledningen 2024.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra speciﬁka behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i ﬁnansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.